Eftersom min vecka i Provence innebar att jag gjorde så lite som möjligt hann jag trycka i mig några böcker under veckan.
Röde Orm av Frans G Bengtsson
En av mina absoluta favvoböcker. Har säkert läst den åtminstone vartannant år sedan jag var tolv. Någon har sagt att den säger mer om hur det var att ligga i Lund under mellankrigstiden än om hur det var att vara viking på Harald Blåtands tid. Men jag tröttnar aldrig på Orm, Toke och de andra. Det är som att träffa kompisar från förr.
Aldrig fucka upp av Jens Lapidus
Uppföljaren till Snabba cash. Underhållande hårdkokt thriller (”Stockholm Noir”) som bärs upp av ett rappt språk och en trovärdig dialog. Storyn är sådär med en legoknekt som blir en feminismens Don Quixote som går till storms mot patriarkatets väderkvarnar. Frågan är om det är det eller det faktum att han läst Judith Butler och förstått något som är mest osannolikt? Sen finns det en halvbakad palmemordskonspiration också (är det en trend på uppgående?). Men som sagt klart läsvärd för den hårdkokta prosan.
Filosofiska söndagsklubben av Alexander McCall Smith
Jag är barnsligt förtjust i naiviteten och den konservativa utopismen i McCall Smiths romaner om Damernas detektivbyrå i Botswana. I sin andra romanserie försöker han göra om samma sak i sin egen hemstad Edinburgh. Och ska man vara helt ärlig funkar inte konceptet i en västvärld som läsaren kan identifiera sig med. Utopin behöver vara där borta. Konservatismen och elitismen blir obehaglig i vardagen. Jag föredrar nog att även i fortsättningen dricka mitt te med Mma Ramotswe. Rooibos, såklart.
Sen har jag hunnit börja på Gregory David Roberts Shantaram som handlar om en australiensare på rymmen som hamnar i Bombays slum. Verkar mustigt, mastigt och är tydligen sant. Jag har typ 850 sidor kvar på den så jag återkommer.
