(S) lade grunden för (SD):s framgångar

För ganska precis tre år sedan skrev jag följande:

Sverigedemokraterna (SD) gjorde som många uppmärksammat ett väldigt framgångsrikt val. Och mycket av den efterföljande debatten har handlat om hur vi (det vill säga riksdagspartierna) ska bemöta dem. Ska vi ta debatten med dem eller ska vi tiga ihjäl dem. Som om det handlade om en idéernas kamp.

(SD) – precis som deras bröder ute i Europa – har seglat upp parallellt med att massarbetslösheten permanentats och klyftorna ökat under de senaste 25 åren. Även om det tog längre tid för (SD) att bryta sig igenom det bålverk som den svenska välfärdsstaten trots allt varit. Precis som under mellankrigstidens depression växer sig fascismen stark när människor är oroliga för sin välfärd. Och det är de som är som mest sårbara som är som mest oroliga. (SD) är som starkast där den politiska vänstern är som starkast. Det är etniskt svensk arbetarklass som röstar på (SD). I Nacka hade till exempel (S), (V) och (SD) sina starkaste fästen i exakt samma valdistrikt. Jag är ganska säker på att man kan se ett liknande mönster på andra håll i landet.

Lösningen är att bryta upp från den borgerliga ekonomiska politik som fått råda även under socialdemokratiska regeringar. Inflationsbekämpning kan inte vara ett mål som är överordnat full sysselsättning. Den socialdemokratiska regeringen förstod inte detta och lade därför grunden till (SD):s framgångar. Och det finns givetvis inget som tyder på att borgerligheten skulle bedriva en annan – mer solidarisk – ekonomisk politik. Snarare tvärtom. Så vi kan diskutera hurvida vi ska möta fascisterna i debatt hur mycket vi vill. 2010 har vi dom i riksdagen. Detta därför att det inte i första hand är en fråga om idéernas kamp. Det är en fråga om något betydligt konkretare: arbetslöshet, och hot om arbetslöshet och försämrade ekonomiska villkor. Kan dessa saker bekämpas spricker facisterna som troll i solljus. Så enkelt är det.

Om mindre än ett år vet vi om jag hade rätt. Förutsättningarna har ju inte direkt minskat de senaste åren.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om sverigedemokraterna, socialdemokraterna, högerpopulism och högerextremism.

Eftervalsfunderingar

Då var Europaparlamentsvalet över för den här gången. Analyser av valet kan göras på flera nivåer. De flesta valanalyser ni läser kommer att handla om det svenska delvalet. Om hur Junilistan åkte ut, Partipartiet åkte in och Sverigedemokraterna inte sågs till. Vad riksdagspartiernas framgångar eller bakslag kommer att betyda för nästa års riksdagsval.

Om man ska dra några generella slutsatser av valresultaten i de olika länderna kan vi konstatera att högerpopulistiska och nyfascistiska partier har gått framåt på bekostnad av socialdemokratiska partier som gjort sitt bästa för att distansera sig från sina kärnväljare i arbetarklassen för att tävla om medelklassen. Man kan konstatera att Sverige är ett undantag i det fallet då Socialdemokraterna behöll sin andel av väljarna medan Sverigedemokraterna inte tog några mandat.

Sen kan man dra ner det på lokal nivå och titta på hur valmönstren ser ut i olika delar av den egna kommunen. Jag tänker inte göra någon analys just nu, men jag tänkte skriva några rader om valet i Stockholm. Socialdemokraterna blev fjärde största parti (!) i huvudstaden. Det kommer att locka fram diskussioner om att socialdemokraterna inte satsade tillräckligt mycket på den ena eller andra väljargruppen. Den tämligen ofruktbara diskussionen om förort kontra innerstad, arbetarklass kontra medelklass förtjänar att få sig en ordentlig omgång. Men det får vänta till en annan gång. Istället vill jag bara visa en liten graf jag satte ihop. Det här är socialdemokraternas valresultat i EU- och kommunalval de senaste tio åren i Stockholm och i landet som helhet.

Den socialdemokratiska klyftan mellan Stockholm och Sverige som helhet ökar. En utveckling som inte direkt är uppmuntrande inför valen 2010. Tjugohundratalet har varit ett förlorat decennium för den stockholmska socialdemokratin. Man undrar om det finns någon som har självinsikt nog att ta på sig ansvaret för detta och inse att man har misslyckats med sitt uppdrag?

Läs även Peters och Anders intressanta valanalyser. S-buzz länkar till ett gäng socialdemokratiska valanalyser.

Uppdatering: Kom precis på att knappt 7,56% av de röstberättigade i Stockholm gjorde det aktiva valet att rösta på Socialdemokraterna i valet. Känn på den.

Intressant?