Jag läste precis en väldigt intressant artikel i den amerikanska socialdemokratiska tidskriften Dissent med rubriken Does European Social Democracy have a Future? Artikeln tar sin utgångspunkt i en internationell konferens som hölls i våras utanför London på temat An inclusive globalisation: promoting prosperity for all. Det är på många sätt ”förnyarnas” konferens, alla de som i en Blairsk anda skulle vara modernt progressiva, men som fått se den politiken alienera stora grupper av kärnväljare och försvaga fackföreningsrörelsen. Men givetvis har inte socialdemokratins problem uppstått med ”förnyelsen”, den var snarare ett felaktigt svar på en större samhällsförändring som fragmenterat tidigare homogena (eller förment homogena) samhällen.
Problemet är att inte ens de som är självkritiska, som den holländska partiledaren Wouter Bos (läs hans tal här) fokuserar på det som borde vara centralt, ekonomin. Efter att ha konstaterat att samhällsförändringarna har varit svårast för socialdemokratiska partier:
”… all this change affects social democrats more profoundly than any other political grouping. It reduces the effectiveness of the kind of policies we favour. It affects the cohesion that is our lifeblood. It hurts our international orientation that has always been core to our mission. It tells us we should think about religion and culture whereas our traditional strengths are on work and income. And it affects the traditional constituents that remain so important to us because they are the ones who feel threatened, who may become uncertain, cynical, populist or worse.”
Fortsätter han med att lista tre handlingspunkter:
”First: we must become less academic and more populist.”
”Second, we must become less statist and more moralist.”
”Third, we must go back to the future and rediscover our roots.”
Så länge politiken är en fråga om tilltal snarare än att verkligen förbättra människors livssituation kommer nog Europas socialdemokrati fortsätta stå och stampa i farstun och undra varför väljarna vänt dem ryggen.
Förövrigt kan jag tipsa om en artikel i Guardian där folk till vänster kommenterar den ekonomiska krisen (via Markus). Londons förre borgmästare Ken Livingstone:
”Sadly, I don’t think this will be the end of capitalism. But there is going to have to be a return to a much, much more interventionist state. As a system for the distribution and exchange of goods, you can’t beat the market. But the mistake a lot of politicians have made is to think that because the market was good at that, it could be good at everything: it could train workers, create infrastructure, protect the environment, regulate itself. Quite obviously, it can’t.”
Så, ska vi prata moral eller ska vi fundera på vad politik kan vara på riktigt?
Jag vill bara tipsa om att den internationella socialdemokratiska tankesmedjan Policy Network verkar ha fått en ny hemsida med mycket matnyttigt och intressant. Det förs en internationell debatt om socialdemokratins framtid där svenska röster i väldigt stor utstäckning är frånvarande. Det är synd. Inte minst eftersom svensk och skandinavisk socialdemokrati ofta finns i centrum för dessa debatter.
