I svallvågorna efter den kungliga förlovningen har det höjts röster om hur detta kommer att leda till ett turistuppsving. Horder av tyska turister kommer att dra norrut för att stå utanför Storkyrkan för att få en skymt av en prinsessa och hennes gemål. Bara det känns tveksamt. Hur såg dessa turistströmmar ut när till exempel danska och norska kungabarn har gift sig på senare år? Kan vi ens föreställa oss att det skulle ha varit särskilt många svenskar som tog en weekendtripp till Oslo för att få en glimt av Mette-Marit? Eller till Köpenhamn? Eller till Madrid? Europas kungafamiljer duger utmärkt till att sälja veckotidningar, men är det verkligen någon som tror att de är en turistmagnet? Det kommer säkert att vara bussresor med gamla tanter från hela Sverige som kommer att vallfärda till Stockholm. Men kommer de att innebära en boom för besöksindustrin? Kommer de att boka hotellrum? Kommer de att äta på restauranger? Det är möjligt att en del kommer att göra det. Men jag är övertygad om att många av dessa resor kommer innebära dagsturer och medtagen matsäck. Det kommer säkert att vara trevliga utflykter för de inblandande, men det är knappast något som kommer att ha någon effekt på svensk ekonomi.
Något som har betydligt större betydelse för en positiv utveckling av svensk turistindustri är att svenska folket valde att säga nej till EMU 2003. Ett av huvudargumenten som vi som kampanjade på nej-sidan använde var att fördelen med en egen och flytande valuta är att kronan i lågkonjunktur justeras nedåt vilket innebär att svenska varor blir billigare utomlands (vilket i sin tur innebär att sysselsättningen kan upprätthållas i Sverige). Detsamma gäller givetvis i turismindustrin där motsvarigheten mot varuexport är utländska turister som kommer hit. Och precis som att en ”svag” krona innebär att det blir mer fördelaktigt för svenskar att köpa svenska varor då priset på importprodukter ökar, blir det också fördelaktigare att semestra i Sverige i jämförelse med att göra detsamma utomlands. Att slippa växla pengar (för att påminna om ett ja-argument) väger i jämförelse ganska lätt.
Till sist en kommentar om den svensk-norska ansökan om att få arrangera fotbolls-EM 2016. Jag är för ansökan, inte bara för att jag gillar fotboll. Till skillnad från kungabröllop innebär det säkra turistströmmar och att man bygger nya arenor, vilket i sin tur ger välbehövliga arbetstillfällen i byggsektorn. Även om jag inte riktigt förstår hur Malmös nybyggda arena med 20 000 sittplatser ska klara av UEFA:s krav om 30 000 sittplatser? Och så Bajare man är kanske man ska vara glad att byggandet av såväl ”Nya Söderstadion” och ”Nya Råttsunda” dragit ut på tiden. Det är nu dessa projekt behövs, inte för fem år sedan.
Till att börja med, jag var inte på derbyt mellan AIK och Hammarby. Sedan Bajens hemmaderbyn återflyttade till Råttsunda har jag känt att derbyna har förlorat delar av sin tjusning, så från och med den här säsongen har jag valt att se ”bortaderbyna” på TV. Två matcher per år i Solna räcker.
