I Statistiska centralbyråns (SCB) Tidskriften Välfärd (2/09) kan man läsa en intressant genomgång av skattereduktionen för hushållsnära tjänster under 2007. Inte helt oväntat visar det sig att det är höginkomsttagare som dragit nytta av den borgerliga kontrareformen. De som nyttjade skattereduktionen hade en medianinkomst på 430 000 kronor per år, motsvarade siffra för befolkningen i stort är 240 000 kronor per år. Endast tre promille (!) av de som tjänar under 300 000 kronor per år använde sig av möjligheten, medan fyra procent av de som tjänar över 500 000 kronor gjorde det.
En intressant detalj är att pensionerade kvinnor är överrepresenterade bland de som använde sig av möjligheten. Och det kan man ju unna dem kan man tycka. Men man kan ju samtidigt fråga sig varför vi ska ha ett system där betalningsförmåga ska ha företräde framför behov? Det vi ser som en följd av den här typen av kontrareformer är en förskjutning av hushållsnära tjänster från skattefinansierad sådan efter behov (”hemtjänst”) till en privatfinansierad lyx för de få.
Det går inte ens att säga att skattereduktionen lett till flera arbetstillfällen. Precis som vi som motsatte oss reformen påtalade redan innan det genomfördes (jag skrev om det borgerliga förslaget i april 2006).
Även Rebella har skrivit om artikeln.
Läs även något helt annat: Röda raketer skriver intressant om en alternativ läsning av Machiavelli.
Intressant?
Lämna en kommentar | etiketter: alliansen, behov, borgarna, borgerlighet, förmåga, hemtjänst, hushållsnära tjänster, kontrareform, machiavelli, röda raketer, rebella, regeringen, scb, skattereduktion, statistiska centralbyrån, tidskriften välfärd, välfärd | postat ipolitik
Statistiska centralbyrån (SCB) har skickat ut två intressanta pressmeddelanden den senaste veckan:
Förmögenhetsstatistik 2007:
”De finansiella tillgångarna är mycket ojämnt fördelade. Den tiondel av befolkningen som har störst finansiella tillgångar stod för 71 procent av dem år 2007. Den rikaste hundradelen ägde 32 procent.”
Social snedrekrytering till högskolan:
”Ungefär 45 procent av ungdomarna upp till och med 25 år har börjat studera på högskolan, vilket är fler än för tio år sedan. Men det är fortfarande stora sociala skillnader. Läsåret 2007/08 hade en tredjedel av högskolenybörjarna under 35 år högutbildade föräldrar, det vill säga föräldrar med minst en treårig eftergymnasial utbildning. Men personer med högutbildade föräldrar utgör bara ungefär en femtedel av befolkningen. Det är alltså fortfarande en högre andel barn till högutbildade föräldrar som söker sig till högskolan, än vad som är fallet för barn till föräldrar med en förgymnasial eller gymnasial utbildning.
Om föräldrarna saknar gymnasieutbildning går bara 20 procent av deras barn vidare till högskolan. Om någon av föräldrarna har en forskarutbildning väljer däremot över 85 procent av deras barn att studera. Efter en examen från högskolan är det också vanligare att dessa går vidare till en forskarutbildning än om föräldrarna har en kortare utbildning.”
Var det någon som sa att klassamhället tillhör det förgångna?
16 kommentarer | etiketter: klass, klassamhäle, scb, statistik, statistiska centralbyrån, utbildning | postat ipolitik
