Det drar ihop sig till val av ombud till den socialdemokratiska partikongressen i höst. I Stockholms arbetarekommun ska man välja ut 20 ombud av 123 kandidater. När det valdes ombud till extrakongressen för två år sedan var det 20 av 24 som var eller hade varit heltidspolitiker. Och ja, jag röstade på ett antal av dem. Men den här gången kommer jag att konsekvent välja bort heltidspolitikerna. Det finns ett värde i att det är andra än de som styr skutan till vardags som drar upp partiets stora linjer. Man kan givetvis fråga sig var man ska dra gränsen. Ska man välja kända föredettingar och apparatchiks från rörelsen? Framförallt i Stockholm är det svårt. Hur gör man med funktionärer i till exempel ABF och fackföreningsrörelsen? Jag väljer att dra gränsen vid de som är förtroendevalda heltidspolitiker och anställda av partiet. Inga riksdagsledamöter, landstingsråd, borgarråd eller partifunktionärer kommer väljas via min valsedel.
En organisation som aspirerar på att vara en folkrörelse måste också bäras upp av gräsrötter. Kongressen ska vara ett tillfälle för medlemmarna att ställa saker och ting till rätta och ställa sina företrädare till svars. Så är det inte idag. Istället påminner partikongresserna om personalfester för kommunalråd och riksdagsledamöter.
Se det gärna som ett upprop, ett uppror. Våga vägra yrkespolitiker när ni väljer era kongressombud!
Här hittar du Stockholms AK:s kandidater.
