I UppsalaDemokraten skriver de lokala kulturpolitikerna Küllike Montgomery (mp) och Charlotte Baltzer (s) om behovet av att bygga ett nytt konstmuseum i Uppsala. Det är en fråga som (liksom många andra frågor i Uppsala) dragits i långbänk trots att alla verkar vara överens om att den temporära lösningen uppe på Slottet inte är optimala, varken som lokaler eller ur tillgänglighetssynpunkt. Placeringen uppe på åsen gör att många drar sig för att ta en sväng förbi muséet. Något som också syns i besökssiffrorna. Såväl Västerås som Norrköpings konstmuséer lär ha högre besöksantal än Uppsala. Detta trots att Uppsala både borde ha en mer gynnsam befolkningssamman-sättning och är ett större turistmål.
En annan som varit inne på samma spår är Enn Kokk (s) som även han är lokal kulturpolitiker. Vid flera tillfällen har han argumenterat för ett nytt, mer centralt beläget konstmuseum (21 maj 2008 och 16 april 2009), gärna i modern och djärv arkitektur.
Själv är jag förtjust i idén med ett modigt utformat och centralt beläget konstmuseum. Något som faktiskt säger att vi lever i en egen tid och inte bara i ett mellanrum mellan forntid och framtid. Problemet med Uppsala är dock att det finns en ganska unken småstadskonservatism som ser med ogillande på all form av nybyggnation. Är det inte Åhlénshuset så är det Uppsala Konsert & Kongress som folk småreaktionärt beskriver som Uppsalas fulaste hus.
Ett alternativ kan då bli att inrymma konstmuséet i en redan befintlig byggnad. Som av en slump hittade jag den utmärkta Uppsalabloggen Scribo som föreslår att man ska lägga konstmuséet i den gamla jästfabriken vid Tullgarnsparken. Det är ett intressant förslag, som han (?) påpekar är det en vacker industrifastighet som dessutom ligger fint nere vid ån. Det skulle dessutom ge mer liv åt den nu ganska öde stadsdelen som rimligen borde vara ett av Uppsalas attraktivaste områden.
Själv har jag länge varit inne på att Svettis skulle kunna vara en lämplig placering för ett konstmuseum när Studenthälsan lämnat lokalerna. Läget vid Svandammen skulle dessutom kunna leda till att man skapar förutsättningarna för en spännande kulturoas i Svandammsrummet, framförallt om man samtidigt gör något vettigt av Pumphuset och styr bort biltrafiken därifrån. Dessutom är det absolut nödvändigt att ett konstmuseum måste ha intressant kringverksamhet för att verkligen leva. Föreläsningar, poesiläsningar, författarkvällar, konstworkshops, konserter och andra föreställningar.
Problemet är dock att Svettis är ett byggnadsminne enligt kulturminneslagen, vilket innebär en del begränsningar i vad man får göra. Men jag är för obekant med lokalerna för att spekulera i om det går att bygga om med hänsyn till de regler som innebär att:
- Byggnaden får inte rivas, flyttas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras.
- Inne i gymnastikhuset får ingrepp inte göras i ursprunglig planlösning eller äldre fast inredning i simhallen och gymnastikhallen.
- Byggnaden skall underhållas så att den inte förfaller. Vård- och underhållsarbeten skall utföras med traditionella byggnadsmaterial och metoder på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar.
Uppdatering: Med anledning av ovannämnda diskussion om konservatism och arkitektur i Uppsala hittade jag följande inlägg. OMFG!
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om uppsala, uppsala konstmuseum, konst museum, külilike montgomery, charlotte baltzar, uppsalademokraten, uppsala slott, enn kokk, konservatism, arkitektur, åhlenshuset, uppsala konsert & kongress, scribo, jästfabriken, tullgarnsparken, fyrisån, svettis, pumphuset, svandammen, byggnadsminne, kulturminneslagen,
