Som en vintervind i ett fisljummet fikarum

maria abrahamssonNär man någon gång sett SvD:s ledarskribent Maria Abrahamsson glida förbi på någon partikongress så får man känslan av Cruella de Ville. Möjligen kan man samtidigt känna en kall vind blåsa genom Folkets hus. Det är lite intressant att Abrahamsson är den enda politiska proffstyckare som har en så uppenbart filmisk närvaro. I ett kollektiv av småtrista och musgrå politrucker framstår hon som den Vita häxan i CS Lewis’ Häxan och Lejonet. Det är möjligt att det har att göra med att jag inte delar hennes politik. Men jag tror inte det. Blodet fryser inte till is när jag ser Peter Wolodarski. Förmodligen skulle jag inte ens lägga märke till honom. Det är också möjligt att det har att göra med hennes kön. Men jag tror inte det heller. Susanna Popova borde isåfall  ha samma effekt. Nej, det  är något annat som jag inte riktigt kan sätta fingret på. Men jag skulle gärna se flera karaktärer i opinionsbildandet. De enda i den svenska opinionsankdammen som jag kan komma på har en liknande grad av karaktär är Göran Greider och Johan Hakelius. Även om dessa herrar framstår som betydligt vänligare och roligare att ha att göra med.

Med anledning av SvD:s intervju med Maria Abrahamsson.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: