Vad gör Arbetarrörelsens tankesmedja?

En text som legat i burken sedan i vårvintras. De siffror som den hänvisar till är därför ungefär ett halvår gamla. Men på det stora hela är den nog fortfarande läsbar. Andra som skrivit på liknande ämnen är Jonas Morian och Erik Laakso (och jag).

Det borgerliga problemformuleringsprivilegiet

I Sverige har tankesmedja länge varit synonymt med borgerlighetens erövrande av problemformuleringsprivilegiet. Sedan Sture Eskilsson grundade Timbro i slutet av 1970-talet har pengar från det svenska näringslivets centralorganisationer finansierat en myriad av organisationer och projekt. Ratio, Cityuniversitetet, Den nya välfärden, Stureakademin, Neo, Näringslivets medieinstitut och Föreningen för upplysning om kommunismen är bara några av de ideologiskapande projekt som finansierats av näringslivet. Det senaste tillskottet till de borgerliga tankesmederna är grönliberala FORES som Centerpartiet har satt upp för de pengar de tjänade när de sålde sina tidningar. Under samma period har arbetarrörelsen rustat av sin intellektuella förmåga. Tidningar har gått i konkurs eller lämnats att dö sotdöden, bokförlag har sålts eller förvandlats till försäljare av reklamtröjor, och folkhögskolor, nu senast Brunnsvik, får det allt svårare att få ekonomin att gå ihop. Precis när vi behövde dessa institutioner som mest slängde vi dem på sophögen.

Arbetarrörelsens tankesmedjas två första år

Men för ungefär två år sedan slogs socialdemokraternas och ABF:s tankesmedja Idé & Tendens ihop med delar av LO-idédebatt till Arbetarrörelsens tankesmedja (i fortsättningen benämnd tankesmedjan). Inför starten sades det att tankesmedjans uppgift skulle vara att

”stimulera debatten om vilka uppgifter och utmaningar arbetarrörelsen står inför i dagens föränderliga samhälle. Debatten ska föras självständigt och värderingarna om frihet och jämlikhet ska hävdas med utgångspunkt i sakliga analyser av utvecklingen.”

Stora ord som fick många som tyckt att arbetarrörelsen alldeles för länge hade låtit högern ha problemformuleringsprivilegiet i samhällsdebatten att hoppas på stora ting. Frågan är bara hur stimulerad debatten har blivit under dessa två år? När tankesmedjans nyhetsbrev dök upp i mejlboxen i mitten av februari fick man veta vad den samlade mängden skriftlig produktion under dessa två år har varit. Där finns två böcker: en introduktionsbok till socialdemokratisk ideologi och en populärhistorisk översikt över några av arbetarrörelsens kvinnliga pionjärer båda delvis skrivna av utredningschefen Ann-Marie Lindgren. Det är inga större fel på materialet i någon av böckerna, den förra har getts ut i ett antal uppdaterade upplagor sedan mitten på 1970-talet och den senare är en verkligt läsvärd bok för alla som är intresserade av arbetarrörelsens historia. Däremot kan man fråga sig om det är tankesmedjans uppgift att ge ut sådan litteratur. Ingen av böckerna kan väl sägas ha bidragit till särskilt mycket stimulerande debatt i ”dagens föränderliga samhälle”? I produktionen finns också två ”kunskapstidningar” om EU. Men när den första av dessa kom ut för något år sedan var det mer än en folkbildare som skakade på huvudet och försiktigt undrade hur den skulle användas rent praktiskt. Slutligen finns där sex rapporter som behandlar allt från medborgarinflytande och skattesystem till skola, miljö och försämringarna på arbetsmarknaden. Två av dessa är skrivna av anställda vid tankesmedjan, Ann-Marie Lindgren respektive Åsa Nelander. De fyra andra är skrivna av utomstående skribenter. Det är vad den tankesmedja som har Sveriges största fackliga centralorganisation, Sveriges största folkbildningsförbund och Sveriges största parti som huvudmän har lyckats åstadkomma på drygt två år. Har man tur producerar alltså en tankesmedja som fyra anställda och luftiga lokaler i centrala Stockholm i snitt en bok, en ”kunskapstidning” och tre rapporter om året, varav två är skrivna på entreprenad. Att allt detta dessutom har redigerats och layoutats hafsigt blir ett stickspår som man för tillfället kan lämna därhän. Frågan blir, är det allt tankesmedjan orkar med i textproduktion?

Inför starten fick man också veta att tankesmedjan också skulle knyta till sig ett antal paneler som ”självständigt [ska] presentera analyser och rapporter samt stimulera idédebatten inom panelens område”. Men när man letar på hemsidan hittar man inte ett spår av dessa paneler. Man tycker att man borde ha hunnit tillsätta dem under de två och ett halvt år som har gått sedan man skickade ut pressmeddelandet om den kommande sammanslagningen. Frågan blir, vilka sitter i dessa paneler och vad är det för områden de ska fokusera på?

Tiden

När tankesmedjan bildades tog den även över ansvaret för tidskriften Tiden som varit Socialdemokraternas idépolitiska tidskrift sedan Hjalmar Branting grundade den för hundra år sedan. Och Tiden har verkligen spottat upp sig innehållsmässigt sedan riksdagsledamoten Bosse Bernhardsson tog över efter att ha gått på tomgång under ett antal år. Men man kan inte heller med bästa vilja i världen tycka att den är en spännande tidskrift. Tänk personaltidning. Inte heller finns den tillgänglig i tidningsbutiker eller på många bibliotek vilket gör att den diskussionen som förs i den är riktad till en liten grupp människor som har politik som yrke. Det kan väl knappast vara så arbetarrörelsen tänker sig att idédebatten ska föras, i slutna rum av proffs?

Nätet

Internet ger möjligheter att kommunicera med många till en relativt låg kostnad. Men tankesmedjans hemsida påminner om något som skapats i Internets barndom. Det finns inga RSS-flöden. Det finns ingen möjlighet att kommentera det som läggs upp på sajten. Det finns ingen interaktivitet mellan sajten och till exempel bloggar som länkar till artiklar. Det finns inte heller något av det som ger internet fördelar framför tryckt media. Det finns inga inspelade seminarier som ligger på YouTube eller som poddsändningar. Vad har tankesmedjan för strategi för nätet?

Seminarier

I det nämnda nyhetsbrevet får vi också veta att tankesmedjan har arrangerat eller deltagit i ett hundratal seminarier och föreläsningar under 2007. Förvisso en imponerande siffra. Men det ska då fördelas på tio föreläsare. En knapp föreläsning i månaden per person.

Offentlig debatt

Den allmänna debatten i Sverige är en ankdamm där det simmar runt några bjässar som sätter dagordningen för alla andra. Flaggskeppet framför andra är såklart DN Debatt. Får man in en artikel där är chanserna goda att man dominerar nyhetsrapporteringen en eller ett par dagar. Det ger i sin tur möjlighet att delta i etermedias debattprogram och TV-kanalernas morgonsoffor. Man får möjlighet att fortsätta föra ut sitt budskap till en bredare allmänhet. Men tankesmedjan finns sällan där. Man driver inte den allmänna debatten och man deltar knappt ens i den. Behöver media vänsteralibin så är det troligare att man vänder sig till tidningar som syndikalistiska Arbetaren eller vänsterpartistiska Flamman än till tankesmedjan. Och om tidningar med några tusen prenumeranter är en viktigare aktör i den allmänna debatten än Arbetarrörelsens tankesmedja måste det vara något fel. Frågan är vad?

Anledningar

Vad är anledningen till att det ser ut så här? Det kan vara så att det här beror på att tankesmedjans huvudmän har underfinansierat verksamheten. Och i så fall får den här texten ses som en uppmaning till dessa huvudmän att skjuta till de resurser som behövs för att tankesmedjan ska kunna leva upp till sitt uppdrag. Det kan också bero på att det är fel människor som anställts för att sköta verksamheten eller att de anställda på något sätt är uppknutna med fel arbetsuppgifter. Och i så fall är det helt andra åtgärder än ekonomiska resurser som behövs för att komma till rätta med problemen. Hur som helst finns det problem som måste lösas.

Där är några frågor som den som är intresserad av att det förs en stimulerande debatt om arbetarrörelsens uppgifter och utmaningar i dagens föränderliga samhälle kan ställa sig. Jag hoppas att det är så att Arbetarrörelsens tankesmedja bara har haft en lång startstrecka för att närsomhelst explodera i aktivitet. Nya rapporter varje månad, böcker som görs lättillgängliga i pocket, en Tiden som är en självklar referenspunkt i samhällsdebatten, en dynamisk hemsida som verkligen använder sig av den nya tekniken, att man stadigt finns representerade i morgonsoffor och debattprogram, att man påverkar debatten och sätter dagordningen. Jag hoppas verkligen det, men hittills har jag inte sett några tecken som tyder på det.

Annonser

19 responses to “Vad gör Arbetarrörelsens tankesmedja?

  • Alexandra

    Wow vilket bra inlägg och en bra analys! Det är nog inte bara Tankesmedjan som har problem att ta till sig av de nya medierna och göra hemsidan mer interaktiv. Se bara på socialdemokraternas hemsida. Bloggmolnet och pingfunktionen fungerar inte. De filmer som läggs ut på YouTube är, enligt mig, taffliga och sökfunktionerna är under all kritik.

    Jag hoppas att Tankesmedjan, med sina huvudaktörer, läser ditt inlägg och tar till sig av kritiken. Va, fan – jag tycker att Tankesmedjan kan anställa dig!

  • fredrik

    Tackar! Men någonstans tror jag att sådana här inlägg för mig längre från en anställning på tankesmedjan än närmare. 😉

  • Erik Laakso

    Fredrik.
    Jättebra skrivet i vanlig ordning. Som jag tidigare sagt så tror jag att förbättringar endast kommer om ”vi” gör det själva. Partiet, LO, etablerade tyckare etc kommer inte göra det på egen hand. De saknar kunskapen, insikten och förmågan. Precis som du skriver, framförandet av sådana här ståndpunkter leder inte till att någon på nämnda organisationer vaknar till och tar kontakt, jag är rädd att de interna reaktionerna är ett fnysande.

    Btw, kan du skicka mig ett mejl, jag har inte din adress och vill ställa en fråga.
    Mvh Erik.

  • fredrik

    Problemet är ju att det trots allt kostar lite pengar att driva en tankesmedja. Men det kanske finns andra sätt att organisera den här typen av verksamhet? En av mina favorittankesmedjor är Compass (”soft left” i brittiska Labour) är t ex medlemsbaserad samtidigt som man har bra samarbete med fackföreningsrörelsen. Det kanske skulle skapa en annan dynamik?

  • LeoB

    Jättebra att du tar upp det här. Tankarna på en mer omfattande verksamhet verkar ha somnat igen.

    Detaljer: Nej, tankesidans hemsida är inte så lyckad. Själv blir jag skrämd av bara själva layouten. Liten text som trängs om utrymmet, samtidigt som det utnyttjas dåligt genom att man valt en fix layout. Suck. Det inbjuder inte precis till medverkan.

    Dagens Arena är mer glädjande. Förtjänar inte de att nämnas också?

  • fredrik

    Hela Arenagruppen (inte bara Dagens Arena) är viktiga bitar i den vänsterdebatt som trots allt finns. Men också de är underfinansierade och använder inte heller nätet och sina resurser (tidskriften Arena ägnar sig för det mesta åt en navelskådande kvasidebatt som inte har så mycket med verkligheten att göra) på ett optimalt sätt. Dagens Arena är ju tyvärr bara text, man använder sig inte av ljud och bild på det sätt som nätet ger möjlighet till.

  • LeoB

    Jag håller i stort med dig även om jag tycker att debatt på olika nivåer verkliken behövs. Som jag ser det är ett stort problem att debatten ofta är för ytlig. (Rådslagsgrupperna verkar ha väldigt lite att säga om ekonomisk jämlikhet, vilket jag tycker är ett både märkligt och katastrofalt misslyckande.)

    Ljud och bild: Ljud? Nja, jag vet inte. I så fall föreläsningar eller debatter med väldigt bra ljudkvalité, dvs i klass med den SR har.

    Bild? Hellre. Det är ju lätt att producera bilder i dag, men det tar tid att göra bra bilder. Dvs det kostar. Möjligen kan man utnyttja möjligheterna att göra diagram enkelt. Även det tar tid, men det är i gengäld ofta ett suveränt sätt att visa på proportioner. Och gapminder har ju trevlig programvara (som till åtminstone en del borde vara fri med tanke på hur den finansierats, men det verkar vara något märkligt där).

  • LiZa Sahlén

    Hej på dig,

    Superinlägg! Våga diskutera är något vi måste ta till oss mer. Vi får inte glömma att vi i grund och botten är medlemmar i det socialdemokratiska arbetarpartiet, vilket innebär att i demokratisk ordning ska vi lyssnas på. Glöms av alltför många, och ignoreras framför allt av alltför många.

    Vis av erfarenhet, kan jag lugn påstå att jag halkar ”ner” mellan varven eftersom jag kan vara ack så obekväm i mina frågor. Men jag är en sann socialdemokrat och arbetare i mitt hjärta, så det är bara att kämpa på!

    Hälsn Elizabeth Sahlén Karlsson
    http://www.s-info.se/sahlen

  • Martin Tunström (s)

    Komplettera artikeln genom att beröra nätadressen till Arbetarrörelsens tankesmedja. Hur tänkte man ur ett kommunikativt perspektiv när man valde den långa adressen? Jag föreslog i ett mail att man skulle registrera adressen ”tankesmedjan.se” när den var tillgänglig, tror jag aldrig fick något svar. (Domännamn tankesmedjan.se, Skapad 2007-11-05 Källa: iss.se) Eller så kanske det var adressen tankesmedja.se. Struntsumma, visar hur angelägen man är att försöka etablera smedjan…

    Sedan vet jag inte hur utbytet är mellan Arbetarrörelsens tankesmedja och ABF men man borde kanalisera rapporter, skrifter genom ABF genom att ha seminarium, föreläsningar mm. runt om i ABF:s lokaler. Men även arrangera tillsammans med ABF debatter runt om i landet kring socialdemokratisk politik. Tänk vilka resurser man sitter med som sitter och väntar på att användas. Man har ju en uppsjö av lokaler att tillgå. Det är inte många tankesmedjor som har dessa resurser. Gör om varje ABF lokal till en smedja!! 😉 Huvudsaken är att man kanaliserar neråt i organisationen, och även i motsatt riktning, på så sätt kan man ta tillvara goda idéer som säkert finns hos många på lokalplan.

  • fredrik

    Jag kan hålla med dig om det Martin. Möjligen skulle jag invända mot att man överhuvudtaget har ett så trist namn. Det är nog den enda tankesmedja som har ett namn med ordet ”tankesmedja” i. När de var på gång att bildas föreslog jag att den borde heta Wigforssinstitutet. Men även det gamla namnet Idé & Tendens hade varit bättre.

    Och man borde absolut ha ett tydligare utbyte med ABF runt om i landet. Tänk om det fanns cirklar som kontinuerligt diskuterade rapporter och böcker från tankesmedjan i varje avdelning? Och att det fanns verktyg för att föra tillbaka åsikterna till centrum.

  • LeoB

    Idén om utbyte med ABF cirklar är bra, men jag tror att det blir för slutet med bara det. Det behövs mer öppna möten, typ kafé-diskussions-kvällar också. Gärn utformade så att det blir utrymme för informella diskussioner vid sidan av också.

    Förresten så tycker jag att engagemanget i European Social Forum som är i Malmö nästa vecka (se http://www.esf2008.org/) kunde ha varit större.

    Visserligen får inte politiska partier delta (för att det annars blir för mycket månande om den egna politiska positionen, vilket hindrar dialog), men sido-organisationer av olika slag är/var välkomna.

    Åk dit, delta, diskutera, knyt kontakter, ha roligt – om ni har tillfälle!

  • fredrik

    Fast om det är någon som ska kunna anordna kafé-diskussionskvällar ute i landet så är det väl ABF. Det är ju där kontakterna och den lokala förankringen finns.

    ESF får nog vara för min del den här gången. Det passar inte riktigt i schemat just nu. Tror jag iallafall.

  • En annan slags tankesmedja « Tankar från roten

    […] arvid falk, blogg, folkrörelser, tankesmedja, vänster Jag har tidigare skrivit om vänsterns tankesmedjor och behov av ideologiproduktion. Här kommer ytterligare ett inlägg i den diskussionen. Texten […]

  • Har du hört den förut? « Tankar från roten

    […] har tidigare skrivit om arbetarrörelsens idépolitiska arenor här, här och […]

  • Behovet av ett idékluster « Tankar från roten

    […] flera gånger tidigare skrivit om vänsterns idéproduktion och tankesmedjor (se till exempel här, här och här). Ofta har jag varit kritisk till oförmågan att använda sig av nya medier, och beklagat […]

  • En ny tankesmedja ser dagens ljus! | federa.se

    […] Jansson har skrivit en hel del om fenomenet tankesmedjor. Tre inlägg är särskilt intressanta: ”Vad gör Arbetarrörelsens tankesmedja?”, ”En annan slags tankesmedja” och ”Behovet av ett idékluster”. Fredrik […]

  • Ett norskt föredöme? « Tankar från roten

    […] har tidigare skrivit en del om tankesmedjor och idédebatt. Det har varit kritik av Arbetarrörelsens tankesmedja, förslag om en Arbetarhögskola (och räddning av Brunnsvik) samt lite idéer om hur en idésfär […]

  • Hur finansierar man en tankesmedja? « Tankar från roten

    […] riksdagen, socialdemokraterna, tankesmedja. Kommentera Jag har tidigare skrivit en del om tankesmedjor. Det har handlat om hur de kan vara organiserade och hur de kan kommunicera. Jag tror att det är […]

  • Partiernas kris och den långa svansen « strötankar och sentenser

    […] Jansson har skrivit en hel del om fenomenet tankesmedjor. Tre inlägg är särskilt intressanta: ”Vad gör Arbetarrörelsens tankesmedja?”, ”En annan slags tankesmedja” och ”Behovet av ett idékluster”. Fredrik är […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: