En mer lovande kristen vänster

Igår skrev jag om Broderskaparnas debattartikel i SvD. Då invände jag mot bristen på kristendom i deras kristna vänster. Sen hittade jag det utkast till manifest som ligger till grund för artikeln. Och där hittar jag mer av det jag saknade. Det är en riktigt bra text om strävan efter en bättre värld, ett nytt Jerusalem som Labour brukade säga, grundad i en kristen moralisk socialism. Och eftersom manifestmakarna inbjuder till att ha åsikter om det för att förbättra texten tänkte jag som kärleksfull kritiker påpeka ett par saker i texten. Det kanske är att märka ord. Men ord är viktiga.

”När trygghetssystemen monteras ner drabbas de som står längst från arbetsmarknaden, de som behöver lång rehabilitering eller som lever med en sjukdom. Antalet människor som bor och arbetar utan uppehållstillstånd blir fler och de skyddas varken av arbetsrätten eller av välfärdssystemen. I dag har vi en ny underklass, minst lika exploaterad som arbetare var i början av förra seklet.”

Manifestförfattarna pekar på en viktig förändring i det svenska samhället. Men det finns ett problem med hur man använder ord. Underklass är ett begrepp som signalerar maktlöshet på ett helt annat sätt än arbetarklass gör. De papperslösa arbetare som lever och verkar bland oss är mer utsatta än de flesta. Men de är lika fullt arbetare. Det mest basala marxistiska klassbegreppet handlar om förhållandet till produktionsmedlen, om man köper andras eller säljer sin egen arbetskraft. I en vidareutveckling av det marxistiska klassbegreppet talar den amerikanske sociologen Erik Olin Wright om ”motstridiga klassbegrepp”. Har du avgörande makt över kapital? Har du avgörande makt över ditt eget arbete? Har du avgörande makt över andras arbete? Svarar du nej på alla dessa frågor så är du tveklöst arbetarklass. Svarar du däremot ja på alla frågorna är du däremot en del av borgarklassen. Många av oss hamnar däremot i en mellanställning, vi innehar motstridiga klasspositioner. Detta är knappast aktuellt när vi talar om papperslösa. De är en del av arbetarklassen, den mest utsatta delen av den svenska arbetarklassen. Men att kalla dem för underklass är att försvaga dem än mer.

”Vi lever i en postsekulär tid, där religionen återkommit till det offentliga livet och där frågor om tro och politik har en central plats i samhällsdebatten. Den kristna ekumeniska rörelsen mobiliserar i frågor som rör flykting- och asylpolitik, mänskliga rättigheter och fred.

Vi, den kristna vänstern, vi vill vara med och leda den mobilisering som syftar till att låta samhället impregneras av kärleksbudet. En aktiv politisk kamp för våra värden om frihet, jämlikhet och solidaritet är bästa sättet att omsätta kärleksbudskapet från ord till handling.”

I manifestet som helhet får man intrycket att författarna sätter likhetstecken mellan kristen vänster och Broderskap. Om det är så får uttryck som att ”leda den mobilisering” som den ”kristna ekumeniska rörelsen” deltar i så får man lite vibbar av leninistiskt avantgarde och 1960-talets maoistiska styre av Vietnamrörelsen. Om det är så att man istället menar att man ska vara delaktiga i en sådan heterogen rörelse är det också viktigt att man förtydligar det.

Men som sagt, en betydligt bättre text än debattartikeln. Jag ser fram mot manifestets utveckling under det kommande året.

Annonser

5 responses to “En mer lovande kristen vänster

  • Lars Flemström

    Det är när man försöker härleda ett specifikt politiskt program ur en helig text, som man bygger in spänningar mellan kyrkomedlemmar med olika politisk partitillhörighet. Och det är då som religionen kan bli farlig: Man ger gudomlig legitimitet åt det politiska programmet. Och man SKA lyda Gud mer än människor – det är en logisk konsekvens av tron på en högre makt. Men vad händer om man förväxlar det politiska programmet med Guds ord? Det är ju vad t. ex. Al Qaida gör!

    Bibelordet ”Giv kejsaren vad kejsaren tillhör” handlar ju inte bara om att betala skatt, utan om att vissa angelägenheter tillhör den politiska sektorn. För att ta abortfrågan som exempel, så kan man avstå från abort för egen del, men ska man till varje pris göra sin egen religiösa övertygelse i frågan till en lstatlig lag, som alla ska rätta sig efter? Elller ska staten gå in och förbjuda religiösa övertygelser för att de inte kan upphöjas till lagar?

    Bibelordet ”Överheten bär icke svärdet förgäves”, innebär att politiken har ett särskilt mandat att stifta lagar och skipa rätt.

    Bibelordet ”All överhet är av Gud” innebär förvisso inte att all överhet är rättfärdig, utan snarare att den borde vara det. Men tugga på detta: Kyrkan är av Gud. Men det är överheten också. Också en socialdemokratisk överhet.

    Bibelordet ”Man skall lyda Gud mer än människor”, innebär en rätt och t.o.m en skyldighet att lyda sitt samvete, t.o.m. göra uppror om överheten begår myckt allvarliga brott, och det saknas demokratiska motmedel. Detta motsvaras i vår lagstiftning av nödvärnsrätten, som ger rätt att begå straffbelagda handlingar (dvs bryta mot överhetens övriga lagar) för att hindra något som är ännu värre än nödvärnshandlingen.

    En kristen vänster, i bemärkelsen kristna med politisk tillhörighet till vänster, som protesterar mot en politisk höger, som draperar sin POLITIK i kristna fraser, är o k. Politiska makthavara har alltid försökt använda religionen som ett opium för folket. Men det är ingenting att ta efter. Det blir inte rätt för att andra gör det.

  • Lars Flemström

    I det nämnda utkastet till manifest, under rubriken Öppenhet inleds stycket med att kyrkan förr var en konservativ kraft som stödde dem som hade makten i samhället. Man anklagar alltså kyrkan för ett politiskt ställningstagande i en rent politisk fråga. Längre ner angrips ”den kristna högern” för rent teologiska åsikter – som mycket väl kan delas av personer som står till vänster politiskt.

    Det är nu sant, att när man vill att göra sina teologiska åsikter till samhällelig norm t.ex. genom lagstiftning, så blir frågan givetvis politisk. Man kan då fråga om den teologiska ståndpunkten, t.ex. ”Du skall icke dräpa” är så allmänmänsklig så att den bör gälla alla. Eller om den är så samfundsspecifik så att den bara bör gälla som en frivillig norm för de troende själva. Då tycker jag att man ska beöma detta i ett samhällsperspektiv och ge sig på den politiska sidan av myntet och inte den teologiska sidan.

    Eller ska vi ha ”vänsterkristendomen” som en ny statsreligion>>??

  • Lars Flemström

    Man får fram ditt SENASTE inlägg och mina kommentarer till ditt FÖRRA inlägg (som verkar ha raderats) genom att klicka på Arkiv, okktober. Jag var rädd för att du hade raderat mina kommentarer. Jag vill ju inte såra bloggägaren.

    Men, eftersom jag också tog sikte på det jag fann tveksamt i förslaget till manifest, är det kanske på sin plats att erkänna att andra delar är lysande, ett starkt kristet manifest, ett moraliskt imperativ som utgår från bibelord. Detta är viktigt, eftersom protestantisk kristendom, som ju är den dominerande i vårt land, åtminstone i sin traditionella form är bibeltrogen eller, rentav ”bokstavstroende”.

    Bibeln är ingen detaljerad politisk handbok, men ger dock en del ”moraliska imperativ”, som på ett ungefär säger ”Fixa det här på ena eller andra sättet”. Olika politiska ideologier kan välja olika vägar för att uppfylla ett sådant imperativ. En kristen kan utifrån samma teologiska övertygelse arbeta inom olika partier. Väljarna får avgöra vilken väg de föredrar.

    Men den nedmontering av det solidariska samhället, som regeringen sysslar med, har ju inte ersatts av något annat system för ökad välfärd. Det är inte precis högkonjunktur för välgörenhetsbasarerna! Och folknykterheten har inte precis ökat efter Mats Odells, kd, utförsäljning av Vin & Sprit – som en gång grundades som ett statligt monopolbolag för att inte vinstintresset skulle driva upp konsumtionen.

    Man kan gott anklaga alliansregeringen för att inte PÅ NÅGOT SÄTT hörsamma Bibelns moraliska imperativ att hjälpa sin nästa. Att beskriva kd som ”den kristna högern” tycker jag är helt fel. Det är inget kristet parti alls. Det är ett parti som leds av personer, som är uppvuxna i frikyrkomiljön, och vet hur snacket går. Men de dyrkar en annan gud – Mammon!

  • Kristen flumvänster – smygig hårdhöger « Kristen Vänster

    […] när vi publicerade förra versionen av vårt manifest skrev vi en debattartikel i Dagen, bloggen tankar från roten skrev några uppskattande rader redan då, Jan Thurin gillar inte riktigt blandningen av tro […]

  • Kontroversiellt manifestet för kristen vänster är nu klubbat och klart! « Kristen Vänster

    […] finns några andra som skrivit om manifestet 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17 (radio), 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: