En kommentar från avgrundens kant

Jag har varit borta från nätet några dagar. Men tydligen pågår det någon slags diskussion om hur vida det finns ”vänster-” respektive ”högersossar”. Det korta svaret är ja, det finns det. Det är givetvis inga enhetliga fraktioner som har varsitt program och tycker lika i alla frågor. Tvärtom handlar det om flytande åsikter, allianser och självuppfattning. Men om man accepterar att det finns en vänster-högerskala i politiken är det väl också rimligt att den finns inom partier, och än mer rimligt att den finns i det största partiet. Tack och lov får man säga, för alternativet känns alldeles för sektlikt för att vara riktigt nyttigt. Konfliktperspektivet har alltid varit en levande del i den politiska debatten. Om det inte finns olika intressen som står mot varandra finns det inte heller valmöjligheter eller samhällsutveckling. En politik som bara skulle handla om vem som är bäst på att hantera oförutsedda kriser skulle bli en skönhetstävling eller en fråga om att utse generaldirektörer.

Att man inte alltför ofta hör personer definiera sig som ”högersossar” är mer en fråga om semantik än något annat. Definitioner som ”Center Left” och ”Die Neue Mitte” (för att ta två internationella exempel) har skapats just för att hitta en definition till höger om vänstern utan att uttryckligen kalla sig höger. Att inte ”höger” är ett särskilt vanligt sätt att definiera sig inom socialdemokratin har givetvis att göra med att partiet allmänt definierats som stående på politikens vänstra planhalva. Att definiera sig som ”höger” skulle därför vara att definiera sig som stående utanför partiet.

Det blev lite kortfattat. Jag är inte riktigt på skrivarhumör idag. Kanske återkommer jag med ett försök att (från min horisont) definiera vad som är höger och vänster inom socialdemokratin. Men jag är inte särskilt intresserad av att etikettera människor. För min del får folk kalla sig vad de vill. Men för att dessa positioneringar ska vara intressanta bör åtföljs av åsikter, visioner och handlingsplaner som ger den självpåtagna identiteten innehåll. Handlingar väger tyngre än ord. Och den politiska debatten kan inte vara ett stillastående vatten, den måste vara en forsande ström (oavsett vilken älvfåra man väljer) för det är det rinnande vattnet som är hälsosammast att dricka.

Fler som har skrivit om det är Jonas Morian, Jimmy Larsson-Hagberg och Erik Laakso.

Annonser

3 responses to “En kommentar från avgrundens kant

  • Hur renlärig måste en sosse vara - och vad är renlärig? | Arvidfalk.se

    […] Andra som bloggat om Morians väg: Reza Javid, Erik Laakso och Tankar från roten. […]

  • Erik Laakso

    Nu var det väl inte så mycket frågan om det finns höger och/eller vänster som just det osmakliga i epitetkastande på meningsmotståndare som saken gäller.

  • Martin Tunström (s)

    Jag tycker du fångar det rätt bra:

    ”Men om man accepterar att det finns en vänster-högerskala i politiken är det väl också rimligt att den finns inom partier, och än mer rimligt att den finns i det största partiet.”

    ”Att man inte alltför ofta hör personer definiera sig som “högersossar” är mer en fråga om semantik än något annat. […] Att inte “höger” är ett särskilt vanligt sätt att definiera sig inom socialdemokratin har givetvis att göra med att partiet allmänt definierats som stående på politikens vänstra planhalva.”

    Hade jag själv hamnat i Vänsterpartiet kanske jag kallats för partihöger?
    Annars finns ju förnyare och förvaltare, och vem vill vara endast förvaltare?
    Handlar ju om makten över orden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: