Det svenska klassamhället i siffror

Statistiska centralbyrån (SCB) har skickat ut två intressanta pressmeddelanden den senaste veckan:

Förmögenhetsstatistik 2007:

”De finansiella tillgångarna är mycket ojämnt fördelade. Den tiondel av befolkningen som har störst finansiella tillgångar stod för 71 procent av dem år 2007. Den rikaste hundradelen ägde 32 procent.”

Social snedrekrytering till högskolan:

”Ungefär 45 procent av ungdomarna upp till och med 25 år har börjat studera på högskolan, vilket är fler än för tio år sedan. Men det är fortfarande stora sociala skillnader. Läsåret 2007/08 hade en tredjedel av högskolenybörjarna under 35 år högutbildade föräldrar, det vill säga föräldrar med minst en treårig eftergymnasial utbildning. Men personer med högutbildade föräldrar utgör bara ungefär en femtedel av befolkningen. Det är alltså fortfarande en högre andel barn till högutbildade föräldrar som söker sig till högskolan, än vad som är fallet för barn till föräldrar med en förgymnasial eller gymnasial utbildning.

Om föräldrarna saknar gymnasieutbildning går bara 20 procent av deras barn vidare till högskolan. Om någon av föräldrarna har en forskarutbildning väljer däremot över 85 procent av deras barn att studera. Efter en examen från högskolan är det också vanligare att dessa går vidare till en forskarutbildning än om föräldrarna har en kortare utbildning.”

Var det någon som sa att klassamhället tillhör det förgångna?


16 responses to “Det svenska klassamhället i siffror

  • Anders Nilsson

    Förmögenhetsfördelningen är ju extremt olik i Sverige, vilket ju också gör svensken till den som har minst sparade medel av alla europeer. Vilket i sin tur ytterligare förstärker klassamhället.

    Men klassamhället är kvar, mera sammansatt och svårdefinierat än förr, men likafullt.

  • fredrik

    ”Ni förfasar er över, att vi vill upphäva privategendomen. Men i ert nuvarande samhälle är privategendomen upphävd för nio tiondelar av dess medlemmar – den existerar just därigenom, att den icke existerar för nio tiondelar. Ni förebrår oss alltså, att vi vill upphäva en egendom, som har till nödvändig förutsättning, att det oerhörda flertalet i samhället är egendomslöst.

    Ni förebrår oss med andra ord, att vi vill upphäva er egendom. Alldeles riktigt, det vill vi.”

  • Oscar Peterson

    Jag inbillar mig att dessa enorma förmögenheter till stor del utgörs av aktieposter. Vill ni alltså förstatliga allt privat ägande, eller är detta ytterligare ett uttryck för socialdemokratiskt nonsens?

    Många barn till arbetare har väl upptäckt att man i detta land förlorar på utbildning. En hantverkare tjänar många gånger betydligt mer än en högskoleutbildad. Varför är det så viktigt att arbetarbarn pluggar på universitetet? Själv kommer jag från en arbetarfamilj. Två av mina syskon har aldrig satt sin fot på universitetet, medan jag och en till pluggat. Vi tjänar ungefär lika mycket, betalar lika mycket i skatt och är lika glada och lyckliga. Högre studier är inte något självändamål. Vi behöver arbetare i detta land.

  • fredrik

    Oscar: Det är inte nödvändigtvis samma sak att uppröras över klassamhällets existens och vilja förstatliga saker och ting. Men jag anser att det finns problem med att väldiga förmögenheter koncentreras på få händer och att människors val och möjligheter i stor utsträckning påverkas av sådant som de inte kan påverka. Om du vill kalla det socialdemokratiskt nonsens så är du givetvis välkommen att göra det.

    Att 1% av Sveriges befolkning äger 1/3 av de finansiella tillgångarna innebär inte bara att det är några som råkar ha råd med mer lök på laxen, det är ett maktproblem. De finansiella tillgångarna ger också oproportionellt mycket makt i samhället.

    Att människors utbildningsgång i stor utsträckning bestäms av deras föräldrars utbildningsgång är ett problem eftersom det tyder på att människor inte kan göra fria val. Du säger att vi behöver arbetare i detta land (vilket vi så klart behöver), men du reflekterar inte över att det inte är professorns barn som blir rörmokare?

  • Oscar Peterson

    Lustigt nog känner jag ett barn till en professor. Killen i fråga har jobbat med allt från att sanera lägenheter till att sitta vak inom vården. Det finns många akademikerungar som inte går vidare till universitetet, för att de finner på annat att göra. Inget konstigt med det.

    Det fria val du talar om existerar så till vida att man själv väljer om man vill plugga eller inte. Själv kommer jag från knappa förhållanden (ensamstående mor inom vården), men hade inga problem att göra VALET att plugga vidare. Det är gratis att läsa vid universitetet, till skillnad från många andra länder (de flesta), studielånen är generösa och med låg ränta. Vad skulle hindra en arbetarunge från att läsa vidare, menar du? Många som kommer från arbetarfamiljer har dessutom många kontakter inom denna miljö, vilket underlättar att få ett bra jobb, utan att belasta sig med studieskulder.

    Jag förstår inte riktigt sossarnas fixering vid att göra akademiker av allt och alla. Det känns lite som om ni föraktar arbetare och ser upp till akademiker. Själv saknar jag dessa fördomar, då jag anser människor vara lika värda, oavsett utbildningsnivå.

  • fredrik

    Du verkar inte ha läst inlägget? I SCB:s pressmeddelande står det följande:

    ”Om föräldrarna saknar gymnasieutbildning går bara 20 procent av deras barn vidare till högskolan. Om någon av föräldrarna har en forskarutbildning väljer däremot över 85 procent av deras barn att studera.”

    Det finns alltså en tydlig koppling mellan föräldrars och deras barns utbildning. Att du känner personer som går mot strömmen är inte ett bevis på att denna koppling inte finns. Jag vill att människor ska vara verkligt fria att göra sina livsval. Om det var så att en sådan frihet verkligen existerade skulle antalet som studerade vidare/inte studerade vidare i de två nämnda grupperna vara lika stora. Idag reproduceras klasstrukturer genom generationerna.

    Jag har dessutom inte påstått att alla ska bli akademiker (eller arbetare för den delen). Däremot vill jag att det valet inte ska vara beroende av föräldrarnas utbildningsnivå.

  • Oscar Peterson

    Två frågor (du får hemskt gärna svara): Vad anser du hindrar arbetarbarn från att läsa på universitet?

    Vad vill du förändra för att ändra på denna ”snedrekrytering”?

  • Eva

    Oscar Peterson

    Bra frågor!
    Det finns mycket akademikerkomplex. Det är som om Fredrik anser att det finns en mängd ungdomar till icke akademiker som vore lämpade för akademiska studier men som inte kan ägna sig åt detta. Så var det säkerligen på 1900-talets förra hälft men inte längre. Alla ungdomar med eller utan ”läshuvud” kan idag skaffa sig en akademisk utbildning om de vill. Vad värre är att t.ex. lärarutbildning har blivit ett lågstatus och företrädesvis attraherar kvinnliga sökande.
    Kön och ekonomi anser jag vara ett större problem än klass på 2000-talet, vilket inte innebär att jag inte håller med Fredrik om det olämpliga i fördelningen av förmögenheter, men märkligt nog är det ju fortfarande i huvudsak män som är förmögna. Det är kanske också av den anledningen andra yrken än lärare lättare attraherar män.

  • fredrik

    Oscar: Studietradition i hemmet verkar vara en anledning som är väl förankrad i statistiken.

    Eva: Men hur förklarar du då att statistiken ser ut som den gör? Menar du att barn till arbetare är dummare eller i större utsträckning saknar ”läshuvud”?

    Det finns givetvis inte en enkel lösning på det här. Men man kan tänka sig att öppna kontaktytorna mellan skola och universitet genom att doktorander har delar av sin tjänstgöring som lärare på gymnasier. Ett annat sätt kan vara att se till att inlärningen sker i skolan istället för vid hemläxor eftersom det ger väldigt olika förutsättningar pga föräldrars utbildningsnivå och/eller trångbodhet. Till exempel.

  • Mattias

    Ewa sa: ”Kön och ekonomi anser jag vara ett större problem än klass på 2000-talet,..”

    På vilket sätt skulle kön och ekonomi vara något annorlunda från klassamhället?

    Bra inlägg Fredrik! Klassamhället är i högsta grad levande och det ska dom fan inte få ljuga bort.

  • fredrik

    Jag tycker mest att det är intressant att det här är kommentar 11 på ett inlägg som i princip bara består av två länkar till SCB.

    Och jag håller med dig Mattias.

  • Jeanettes

    Riktigt bra inlägg. Satt nu i julas i bilen och hörde denna sammanställning på radion. Tänkte att det här är helt sjukt, och vilka nötter är det som pratar om att klassklyftor är förlegat och klasskillnad pratar vi inte om.

    Blev glad åt att jag hittade dem här.

    Grym blogg förresten!

  • fredrik

    Jeanette: Tackar. Fast det är ju inte så mycket till inlägg, bara några länkar till SCB. Fast ibland räcker ju det.

  • walter

    Lite rättning i ledet.
    Diskussionen börjar med ett citat om hur de finansiella tillgångarna fördelar sig. Därefter så kommer ett påstående om hur förmögenhetensfördelningen ser ut. Det ena kan faktiskt inte grunda sig på det andra. De finansiella tillgångarna är bara en delsumma av förmögenhetstillgångarna. Fastigheter, villor, fritidshus, bostadsrätter, bilar mm är inte finansiella tillgångar men del i den totala förmögenheten.

    Dessutom hävdas ovan att ”Förmögenhetsfördelningen är ju extremt olik i Sverige,”. Att detta skulle vara sant återstår att bevisa. I förhållande till vad då? Förmögenheterna i Sverige är jämnare spridda än i många andra länder brukar statistik visa. Bara för att du hatar alla som har det bättre än du så kan du inte ljuga med statistik hur som helst.

    Därefter kommer man ovan till sklutsatsen ”Där vilket ju också gör svensken till den som har minst sparade medel av alla europeer. Vilket i sin tur ytterligare förstärker klassamhället.” Det finns många teorier om hur sparande går till. Men detta är ju bara ogrundat. Hat mot andra är ingen bra grund för åsikter. Och det blir bara åsikter inte fakta.

    Kom med något konstruktivt istället om det finns något. Skjuta och konfiskera har man prövat tidigare i historien. Det var inte så framgångsrikt. Höga skatter har vi redan. Bara Danmark har ett högre skattetryck än Sverige. Om höga skatter skulle vara lösningen så borde vi redan med årtionden med höga skatter ha löst problemet.

    Men jag ger dig rätt i ett avseende. Stora skillnader i tillgångar är svårt att försvara om de inte upplevs som rättvisa.

    Men hur vill du göra rent praktiskt. Det finns nu ett par personer som har sålt sina internetbolag och gjort milliardvinst. Vill du konfiskera allt? Tror du att du kan? Tror du att de blir kvar i Sverige om allt konfiskeras? Om man jagar de ”produktiva ” ur landet så blir det färre kvar att beskatta. Familjen Rausing (TetraPac) bor i England. Är vi lyckligare i Sverige för det. Om de hade bott kvar och vi hade fått en liten andel av den skatt som vi nu missar så hade det kanske varit bättre. Eller …?

    I Sverige så fokuserar man mycket på rättvisa. I omvärlden gäller idoga studier och hårt arbete. Om det kan vi, med rätta, tycka vad vi vill. Vilka tror du är vinnare i längden?

  • fredrik

    walter: Vem är ”du” i ditt inlägg?

  • Eva

    Senkommet svar Fredrik.

    1. Anledningen till att inte fler ungdomar från arbetarklassen väljer akademiska studier kanske ligger dels i en tradition, där man bl.a. är rädd för att ta studielån, dels i en kunskap om att man kan skaffa sig minst lika gynnsamma ekonomiska förhållande i andra yrken än de akademiska. Man kan dessutom i många fall skaffa sig realkapital i form av bostad betydligt snabbare.

    2. Nej det menar jag inte.

    Mattias

    Ordet klass säger mig ingenting. Jag köper begreppet socioekonomiskt index en beteckning innehållande utbildningsgrad, inkomst av eget arbete, a-kassa eller socialbidrag. När det gäller detta index och hälsa syns inkomsten betyda mindre än utbildningen. Ännu har ingen visat att facklig/politisk utbildning förbättrar hälsan.
    Synlig övervikt pekar kanske åt andra hållet.

    Jeanettes

    Marx och Engels analyserade gårdagens samhälle. Dagens samhälle skiljer sig stort från det och kräver kanske andra och mer specifika analytiska metoder och även nya begrepp. Det finns många partimedlemmar som yvs över att tillhöra den ”rätta klassen” och över att ha den ”rätta bakgrunden” men den inställningen anser jag motverka strävan efter likvärdighet – alla människors lika värde. För mig är det faktiskt den viktigaste principen – antagen 2005 på partikongressen i Malmö.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: