Jag sjunger tanternas lov

Det här inlägget är också publicerat på Libertas.

Om man ska skriva för s-studenters webbtidning så borde man kanske skriva om något flashigt som hur man ska använda nätet för att föra 2000-talets politiska kampanjer och idédebatter, eller något storvulet om socialismen. Det hade man kunnat göra. Men istället tänkte jag skriva om tanterna.

Ibland när jag använder begreppet ”tanterna” för att beskriva det kollektiv av (ofta kvinnliga) kontorister och administratörer i åldern 55+ som befolkar arbetarrörelsens expeditioner finns det de som tror att jag gör det i nedlåtande ordalag. Inget kunde vara mig mer fjärran. Tanterna är jordens salt.

Alla vi som tillbringat mer tid på dessa expeditioner än vad som är hälsosamt har stött på tanterna. Det är de som har järnkoll på allt och alla. Tanterna som yrkesgrupp har sina rötter i sextiotalets expanderande kommunala parti- och folkbildningsstöd i kombination med världens starkaste fackföreningsrörelse. Något som förmodligen gör dem till en parantes. Det finns inga som kan ta över när de försvinner. Det finns inte resurser för det. Ingen stannar heller kvar så länge på en och samma arbetsplats som de gjort.

Det finns inte ett uns karriärism i dem. Deras värv har handlat om att hålla koll på protokoll, motioner och polistillstånd. Förmodligen har ett otal ombudsmän och karriärpolitiker dessa tanter att tacka för sina positioner. De har hållit dem under armarna. Men för egen del har de (av tvång?) nöjt sig med sin lott, att vara rörelsens – demokratins – själva infrastruktur.

Dessa tanter har dessutom ideologiska ryggrader som är stabila som furor. När våra valda politiker böjt sig för högervindarna har de stått rakryggade i sina värderingar. Med kärleksfull kärvhet har de aldrig tvekat om människornas rättigheter och skyldigheter. Vid fikabordet och dagens femte kopp kaffe berättar de om när Olof Palme satt på samma plats som du, eller när Gunnar Sträng talade utan manus i två timmar på ett arbetarekommunmöte. En levande länk till en annan tid.

Så nästa gång ni stressar in på någon av dessa expeditioner för det där mötet med styrelsen eller någon ombudsman. Stanna upp och hälsa på tanterna. Snart är de borta och med dem arbetarrörelsen som vi lärt känna den.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: