Gemensam trygghet, gemensam kamp

kristen-vansterJag snubblade över en intressant artikel i den amerikanska vänsterkristna tidskriften Sojourners om ”klubbar för gemensam trygghet” (Common Security Clubs) som växt fram i USA i skuggan av den ekonomiska krisen. Dessa klubbar beskrivs som ”a cross between a study circle, mutual aid association, and social action affinity group” och har utvecklats till ett sätt för kyrkor, fackföreningar och andra organisationer i det civila samhället att organisera de grupper i samhället som blivit finanskrisens verkliga offer: de arbetslösa, de skuldsatta, de nyfattiga.

Genom folkbildningens traditionella arbetssätt lär man sig att förstå både de strukturella dragen bakom krisen, att man inte är ensam i sina svårigheter och diskutera hur man ska agera för att känna sig trygg. Men det är också ett sätt att organisera en förändring av de ekonomiska förutsättningarna. Den här typen av organisering var också det som bar fram förändringen av den ekonomiska politiken under den stora depressionen på 1930-talet. Människor organiserade sig lokalt för att motsätta sig vräkningar, kräva arbeten och värna sitt grannskap. 

I Sverige har vi både bättre ekonomiska förutsättningar och tätare maskor i välfärdsnätet. Men den sociala avrustning som skett i samhället de senaste åren, framförallt den borgerliga attacken mot försäkringssystemen i ”arbetslinjens” namn, men också den privatiserings- och saneringspolitik som fördes under socialdemokratisk flagg har repat upp maskorna. Kanske finns det förutsättningar för att en liknande rörelse skulle kunna växa fram i Sverige? Frågan är hur det civila samhällets infrastruktur ska hantera en rörelse som tar sin grund i de mest utsattas situation. En situation som inte kan hanteras genom förhandlingar mellan parter.

Annonser

One response to “Gemensam trygghet, gemensam kamp

  • Mammamumrik

    Kul att se att nån mer har koll på Sojourners! Numera läser jag den ryckvis. Men på 80-talet var den husorgan. Härligt med några som upphäver den från båda håll nästan naturlagsdefinierade gränsen mellan vänster och kristen fromhet. För det tycker jag är så tröttsamt, att båda lägren nästan tvångsmässigt uppfattar dessa två ståndpunkter som ömsesidigt exkluderande

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: