Om historien tagit en annan vändning

Håkan Strömberg
Odens öga
Ordfront, 2002

Ett Sverige där kristendomen aldrig slutgiltigt segrat över hedendomen, där protestantismen aldrig helt trängde undan katolicismen. Ett land med djupa religiösa motsättningar där det statsbärande kristdemokratiska partiet blivit tvungen att avgå efter en korruptionsskandal. När en före detta minister hittas död på ett sätt som tyder på att han har offrats till Oden är det gnistan som kan få krutdurken att explodera.

Med bakgrund av detta får Mathias, (luthersk) doktorand i religionsvetenskap uppdraget att återvända till Hedniska universitetet i Östersund – där han påbörjade sina forskarstudier – för att i hemlighet undersöka om en Odenkult kan ha återuppstått i hedendomens kärnområde (läs spionera på sina vänner och f.d. kollegor).

Även om intrigen kanske är genomsnittlig så kan jag inte få nog av den fond som Strömberg målar upp. Jag vill veta mer om det grepp kristdemokraterna har över samhället, om den synkretiska rönnstedtianismen som tre procent av befolkningen ansluter sig till (12 procent är hedningar och nio procent katoliker), den hednadominerade quislingregeringen som satt i Skåne under andra världskriget, samernas plats i samhället (”lappreservat” nämns i förbigående) och kopplingarna mellan svenska hedningar och indiska hinduer. Till exempel.

Det här är en genre som jag älskar. Få saker lockar fantasin på samma sätt som idén att historien skulle kunnat ta en annan riktning. Den kritik som kan dyka upp mot detta är att historien givetvis inte byter inriktning på grund av enstaka händelser. För att ta ett exempel ur verkligheten, det svenska folkhemmet dog inte en kall februarinatt 1986 när Olof Palme mördades – även om det ibland presenteras så. Palme mördades för övrigt även i Odens öga, fast i detta parallella Sverige var han kristdemokrat.

Men den här romanen kommer undan sådan kritik. När det gäller religiös utveckling finns det ingen anledning till varför Sverige inte skulle ha kunnat ta en liknande utveckling som Balkan eller för den delen nästan vilken del av världen som helst. Man ska inte glömma att förändringar i religion aldrig har varit tvära och absoluta, att folk ute i bygderna skulle ha genomgått en omedelbar och fullständig konvertering till kristendom eller att katolicismen försvann per omgående för att Gustav Vasa bestämde det är osannolikt på gränsen till larvigt. Folktro har dessutom varit en levande del av den svenska allmogekulturen långt in på 1900-talet (om inte fortfarande). Därför blir berättelsen också så kittlande. Det är inte för inte att det här är en av de böcker som jag helst återkommer till, en favvobok helt enkelt. Även om den inte verkar ha sålt särskilt bra borde SVT eller TV4 ta chansen och omvandla den till en miniserie. Den har visuella kvalitéer som skulle göra sig bra i det mediet.

Andra favoriter i genren är Hasse Alfredssons Attentatet i Pålsjö skog (1996) om en grupp svenska motståndsmän och den nazityska invasionen av Sverige som följer på ett attentat mot ett permitenttåg, och Michael Chabons Yiddish Policemen’s Union (2007) om en diaspora på 3,5 miljoner jiddischtalande judar som efter 60 år i Alaska är på väg att skingras för vindarna när det tillfälliga federala distriktet Sitka ska upplösas. En kontrafaktisk historia ger näring åt fantasin.


One response to “Om historien tagit en annan vändning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: