Det förlorade paradiset

Jenny Andersson
När framtiden redan hänt: Socialdemokratin och folkhemsnostalgin
Ordfront
2009

Ekonomhistorikern Jenny Anderssons bok När framtiden redan hänt är en uppgörelse med de senaste decenniernas socialdemokrati. Jämlikheten har flutit över i valfrihet. Folkhemmet har förvandlats till nostalgisk estetik. Klyftorna har ökat. Utvecklingen har varit skit. Och det är lätt att dela hennes kritik.

Även om boken är läsvärd och tänkvärd är det svårt att släppa tanken på att även Andersson är fast i en nostalgisk folkhemssyn. Ett förlorat paradis där det finns en orm att skylla på för förvisningen. Hennes folkhem framstår som statiskt, som om det är samma folkhem som Per-Albin lanserar som överges på åttiotalet. Om det var fallet, om ”politik [bara] är att vilja”, skulle det bara fattas några korrigerande beslut för att vara tillbaka på banan.

Men politikens möjligheter är beroende av grundläggande samhällsekonomiska förändringar. Boken saknar en analys av hur de ekonomiska grundförutsättningarna förändrats under de senaste årtiondena. Istället kommer man inte förbi den konspiratoriska tanken att omsvängningen enkom beror på ett gäng politiska tjänstemän i Kjell-Olof Feldts finansdepartement på åttiotalet, och ett annat gäng akademiker som brukade hänga med Tony Blair på nittiotalet. Och så enkelt är det givetvis inte.

Vad man än tycker om de ”tredje vägarnas” vägval och analys av samhället så var det trots allt en analys och praktik, ett försök att orientera sig i en verklighet. Deras analys var helt klart felaktig. Men en kritik av detta bör erbjuda en alternativ analys. Tyvärr är det först i det avslutande kapitlet som Jenny Andersson ens börjar diskutera socialdemokratins förnyelse. Och det är ju så dags då.

Intressant?


9 responses to “Det förlorade paradiset

  • anders nilsson

    Men kanske fungerar hon som ett avstamp, någon måste börja våga se kritiskt på åren 1970-2006. Visst var den ekonomiska utvecklingen i mångt avgörande, globaliseringen och framförallt 3e världens tillväxt med Kina och Indien i spetsen, tigerekonomier, blev till verkliga tigrar, zootigrar till vilda. Men förvandlingen av den socialdemokratiska socialistiska visionen om ett folkrörelsebaserat folkhem till en stark stat med poltiikerrmakt var den mest dramatiska förvandlingen av en av de viktigaste samhällskrafterna, den socialdemokratiska rörelsen.

    Feldt var enligt min mening en bifigur i den förvandlingen, viktigare var LO i sin protektionism och faktiskt Palme med sin starka betoning av den starka staten, något som var möjligt så länge som den bolsjevikiska statssocialismen trots allt verkade utmana kapitalismen på allvar. Demokratins förkämpar blev dess politiker, socialdemokratin förvandlades från ett folkrörelseparti till ett politikerparti. där har vi knuten som måste lösas.

  • fredrik

    Jag har diskuterat det här i föregående inlägg (Socialdemokratiska landskap). Jag tror helt enkelt inte att det är så enkelt som att säga ”folkrörelse bra – välfärdsstat dåligt”. Det är lösningar som hörde hemma i sina tider. Båda är dock tillbakablickande. Jag tror inte på förlorade paradis som ska återupprättas. Framtiden är framtiden, den ser annorlunda ut.

    • anders nilsson

      Helt överens om detta, dock måste den självkritiska analysen omfatta det som verkligen hände under de här åren. Förvandlingen till ett politikerparti är inte oproblematiskt, tvärtom. Det skapar nya krav på utvecklingen av demokratin och det demokratiska samtalet. Framtiden kommer att kräva ett återupprättande av personligheten, för att tala Bucharin, individens roll blir allt tydligare i de krav som ställs i välfärdsystemen och i vardagslivet. En socialdemokrati som inte kan svara på de frågorna är dödsdömd.

  • När framtiden redan hänt, och drömmen om den goda människan « Att dricka liberalt

    […] recensioner Tankar från roten, Svb, Sydsvenskan, bok.nu, Fru E, Boktokig, Kortedala bibliotek, Josh […]

  • Underbara dagar framför oss « strötankar och sentenser

    […] som ett förvaltande av redan vunna segrar, och till viss del också – som Jenny Andersson skriver om i När framtiden redan hänt (2009) – en nostalgi över ett förlorat folkhem. Det senare […]

  • Folkets revolution « strötankar och sentenser

    […] efter djup kris och omvälvande budgetsanering, har folkhemmet blivit till ett slags myt om det förlorade paradiset. Såväl moderater som socialdemokrater anspelar numera på denna symbol, för att inte tala om […]

  • Framtidsgarantin « strötankar och sentenser

    […] som provisorier. De löste problem och de skapade nya. Att nostalgiskt blicka tillbaka till folkhemmet, eller att förbanna den tredje vägen, tjänar inget till. Vi måste förhålla oss till vår tids […]

  • Socialdemokratins tre ansikten - strötankar och sentenserströtankar och sentenser

    […] Det var en berättelse om ett Sverige som förändrats, liknande myten om det förlorade paradiset. Tankefiguren är ganska etablerad: Arbetarrörelsen byggde landet Sverige, kanske den mest […]

  • Nostalgins frestelse - strötankar och sentenserströtankar och sentenser

    […] finns”. Det var en berättelse om ett Sverige som förändrats, liknande myten om det förlorade paradiset. Tankefiguren är ganska etablerad: Arbetarrörelsen byggde landet Sverige, kanske den mest […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: