Om Friskolan AB

De senaste dagarna har det rasat en ilsken debatt i den socialdemokratiska bloggsfären om friskolornas vara eller icke vara. Jag tänker inte bry mig om den debatten särskilt mycket eftersom den är ganska stelbent och mest verkar handla om den sedvanliga pajkastningen av invektiv åt båda hållen. Jag tycker varken det är hållbart att diskutera skolpolitik utifrån vad partiet tyckte för tjugo år sedan eller utifrån att den nyliberala omstöpningen av den gemensamma sektorn som skett under samma tid bara är sunt förnuft.

Istället vill jag säga några ord om de debattartiklar som utgör debattens tändande gnistor. I onsdags skrev socialdemokratiska oppositionsborgarrådet i Stockholm Carin Jämtin ett inlägg på DN Debatt om att den socialdemokratiska partikongressen borde ta beslut om att begränsa möjligheten till aktieutdelning i friskolor. Det här är ett fullt rimligt förslag som inte borde vara särskilt kontroversiellt, varken i partiet eller bland befolkningen som helhet. Faktum är att det svenska friskolesystemet i internationell jämförelse är ganska extremt (och möjligen unikt) i sin tillåtelse att ta ut vinst ur skattefinansierad skolverksamhet. Tyvärr var Jämtins artikel ganska hafsigt skriven, vilket bjöd in kritiken. Man kan fråga sig om det verkligen inte finns någon på det ganska välbemannade socialdemokratiska stadshuskansliet som hade kunnat bidra med lite stilistisk stringens och kritik?

Hade det skett hade vi kanske sluppit den replik som Haninges oppositionsråd Robert Noord med flera publicerade på DN Debatt igår. Den handlar underligt nog inte särskilt mycket om Jämtins förslag, utan snarare om deras syn på friskolan i största allmänhet. Det är närmast som en bisats som frågan om begränsning av vinstuttag tas upp.

”Ett vinstförbud kommer bara att leda till att skolor antingen drivs av kommuner eller av stora friskolekoncerner som har ekonomiskt och juridiskt kunnande för att kringgå ett förbud mot vinst. De stora förlorarna kommer att vara friskolor som drivs av engagerade föräldrar eller personal. Helt enkelt kooperativ som vi socialdemokrater mest av alla värnar. ”

Det räcker att läsa citatet för att förstå det orimliga i det. Varför skulle de som inte tar ut vinst, och inte har något intresse av att ta ut vinst, påverkas av att möjligheten att ta ut vinst begränsas?

Det hade lätt kunnat förekommas om Jämtin i sin artikel hade inkluderat att Socialdemokraterna i Stockholms stadshus har tittat på hur det ser ut i Stockholm och kunnat konstatera att idéburna friskolorna, det vill säga alla utom de vinstdrivna friskoleföretagen, inte tar ut några resurser ur verksamheten. Snarare tillför de extra resurser, ekonomiska eller andra.

Personligen tycker jag att det finns en hel del problem med friskolesystemet som det nu är utformat. Den ökande klass-, köns- och etniska segregationen. En skolpeng som inte tar hänsyn till olika elevers förutsättningar och behov. Den fria dragningsrätten som utarmar den kommunala skola som i slutändan har ansvaret att ge även de elever som går i friskolor en utbildning om deras skola av ena eller andra anledningen väljer att upphöra med verksamheten. Det faktum att det inte är skattebetalarnas representanter, de folkvalda politikerna, som har beslutanderätt över hur skatteinkomsterna används. Bland annat.

Tyvärr har friskoledebatten fastnat i en form som påminner om EU-debatten. Antingen är du för eller mot. Striden om att gemensamt finansierad verksamhet kan bedrivas av andra än stat och kommun är över. Det intressanta borde vara under vilka villkor den här verksamheten ska bedrivas så att fördelarna kan maximeras och nackdelarna minimeras. Då måste vi komma förbi sterila motsatspar som plan-marknad. Vi borde också utveckla möjligheterna för personal (lärare) och brukare (föräldrar och elever) att få större möjlighet att påverka inom den kommunala verksamheten, till exempel genom intraprenadmodeller eller något som liknar den norska modellkommunmetodiken. Men det är väl för mycket att begära när fundamentalisterna brakar samman som brunstiga buffelhannar?

Intressant?


18 responses to “Om Friskolan AB

  • Tord Oscarsson

    Jag tycker det är märkligt att inte diskussionen handlar mer om vem som ska avgöra om kommunen eller någon annan ska driva skola. §4 i skollagen säger faktiskt att kommunen är huvudman för grundskolan och kommun och landsting för gymnasieskolan. Planering av skolor har blivit alltmer kontroversiellt eftersom vi har kommuner som tappar stor del av sin befolkning varje år och därmed också elever och måste lägga ner skolor. Då finns inte behov av att etablera friskolor – med sannolikt resultat att ytterligare någon skola måste läggas ned.

    Tillväxtkommuner däremot måste kanske etablera nya skolor. Då kan kommunbetalds friskolor vara ett alternativ.

    Eftersom det råder så vitt skilda förutsättningar tycker jag att både S och andra partier måste inse att frågan om kommunbetald friskola måste avgöras i den skolplanering som kommunen gör. Alternativet måste bli att en friskola drivs på helt affärsmässig grund.

  • Erik Laakso

    Jag håller i princip med dig om det du skriver även om jag tycker avslutningen var såväl onödig som ett tydligt exempel på den högt uppsatta position på höga hästar som du uppvisar med jämna mellanrum (och jo jag vet, jag dras med samma tendenser).
    Just den demokratiska kontrollen över verksamheten är det som behöver stärkas snarast, det tog jag upp i mitt inlägg på förtroenderådets möte hösten 2007. Vi som skattebetalare bör ha representation i de företag som tar uppdrag av offentliga medel, det borde egentligen gälla alla sorters uppdrag men framförallt de som agerar inom vård-skola-omsorg. Att begränsa vinstutdelning tror jag inte är bra eftersom det begränsar möjligheten att få seriösa investerare inom de sektorerna och jag tror det blir en mycket svår begränsning av aktiebolagslagen som medför värre problem än de syften de tjänar.
    det finns inte heller så mycket som gör att inte kooperationer etc kan ta ut höga löner som kompensation för uteblivna möjligheter till utdelning och det går inte att göra något åt.
    Vi borde fokusera på resultaten av skattemedel, att pengarna används så effektivt som möjligt och att de demokratiskt beslutade kraven uppfylls.Gör vi det så är det inte så förfärligt mycket att bråka om.

  • fredrik

    Tord: Jag håller med om att planeringsfrågan är en av de problem som finns med friskolesystemet idag (jag trodde till och med att jag hade gjort en kort hänvisning till det, men det hade jag tydligen inte). Däremot ska vi givetvis inte ha friskolor som drivs på helt affärsmässig grund eftersom det skulle gå på tvären mot idén om den generella välfärden. Men det tror jag inte heller att du vill ha.

    Erik: Det är min blogg. Jag rider om jag vill. Jag tycker inte att det skulle vara ett problem att skolpersonal är välbetald, och då är det åtminstone en fråga om hur man använder resurserna i skolan. Inte hur vida resurserna ska användas i skolan eller inte. Det där med seriösa investerare är en ganska ointressant fråga eftersom det i slutändan handlar om skattefinansierad verksamhet. Då är det snarare det humankapital som investeras som är intressant, snarare än externt riskkapital.

  • Anders E Nilsson

    Så kan ointressant bli intressant, men jag delar din oro för att det inte är det här som kommer att stå kvar när stridsdammet lagt sig.

  • Erik Laakso

    Såpass mycket vet jag om företagande att det inte går att starta en verksamhet utan att göra massiva investeringar innan inkomsterna kommer så det är självklart att det behövs s.k riskvilligt kapital även i verksamhet som för driften är skattefinansierad. Ett företag som driver verksamhet som inte uppskattar sitt humankapital kan inte räkna med att deras investering blir långsiktigt hållbar och det är en aspekt som är bra att ta hänsyn till. Dessutom behövs utöver det kontroller och regleringar så att det inte heller blir lekstuga för bluffmakare och lycksökare och det verkar faktiskt inte vara ett problem inom skolverksamheten, tro det eller ej men aktieutdelningarna är snarast tecken på att verksamheten är sund och välskött.
    För övrigt har jag inte haft annan synpunkt på ridandet än att jag tycker det var onödigt och det var med tanke på hur kritisk du var mot pajkastningen inledningsvis i ditt inlägg. Alltså mest ett konstaterande över konsekvenser av att sitta högt uppsatt och vara kritiskt för att raskt falla ned i samma grop. Men du är självklart fri att delta i pajkastningen du är kritisk mot, inte har jag tänkt försöka hindra dig.

  • fredrik

    Uppenbarligen finns det ganska gott om friskolor som har startats utan att ha som syfte att vara vinstgenererande.

    Jag har inte kallat någon för reaktionär, kommunist, liberal osv. Däremot kallar jag de som har ägnat sig åt detta för fundamentalister som brakar samman som brunstiga buffelhannar. Är det pajkastning så är jag en equal opportunity pajkastare.🙂

  • Erik Laakso

    Hehe, okej, du valde helt enkelt en annan smak på pajen, då är jag med.😉

    Angående de som då inte genererar vinst, vad mer vet vi om dem? Vet vi löner för skolledare och lärare? Vet vi hur mycket som återinvesteras i verksamheten? Vet vi om de köper tjänster från företag de äger själva och hur mycket de betalar för det? Har vi alls insyn i det ekonomiska i de företagen? De som lyder under aktiebolagslagen har i alla fall offentliga redovisningar kring hur ekonomin ser ut.
    Jag tror vi är eniga om att den demokratiska kontrollen måste bli bättre och det gäller i såväl vinstdrivna som i icke-vinstdrivna. Hur gör vi det?

  • fredrik

    Kommunala revisorer? Kommunal representant i styrelsen? Till exempel.

  • Erik Laakso

    Ja det tycker jag är helt rimligt, årsredovisningar och kvartalsrapporter bör tas fram inför kommunens revision och kommunen bör ha representation i styrelsen, det borde vara minimikrav för alla friskolor.
    Dessutom bör kommunens ord väga tyngre än idag när det gäller etableringar och det borde också kunna finnas någon form av garantibelopp som åläggs friskolorna att säkerställa innan som kan användas om skolan inte klarar att uppfylla sitt åtagande så att kommunen måste ta över ansvaret.
    Men översynen och det slutgiltiga beslutet bör fortfarande ligga hos skolverket så inte kommuner ständigt gömmer sig bakom ekonomi för att stoppa friskolorna.

  • fredrik

    Jag håller med om det mesta. Möjligen kan jag tycka att kommuner visst kan få ha veto. Jag tycker inte att det är en mänsklig rättighet att driva skattefinansierad verksamhet och om medborgarna väljer en majoritet som hellre ser att man utvecklar skolan i kommunal regi är det också rimligt att den majoriteten får genomslag i politiken.

  • hillary2

    Tack Fredrik för att du använde ordet fundamentalister. Jag har själv använt det ett par gånger utan att se det som ett skällsord🙂 Vad är det för dig?

    Tack Erik för dina kommentarer. Har en fråga till dig också angånde representationen du föreslog. Hur ska du skaffa fram tillräckligt många S-politiker för alla de uppdragen?🙂

  • Peter Karlberg

    Hillary2, att skaffa fram s-företrädare är åtminstone inom den arbetarekommun jag är aktiv inte något problem, vi har oftast flera kadidater än uppdrag.

    Jag har ju viss erfarenhet när det gäller frågan om att i bolagsform starta skola, och vi kom fram till att vi bl.a. saknade tillräcklig finansiell styrka för att genomföra projektet. Det krävs ett icke oväsenligt kapital som det tar några år att ”få tillbaka” (om man nu inte tillhör de som får köpa ut kommunala skolor till underpris).

  • hillary2

    Peter Karlberg

    Intressant.

    Att ta över en kommunal skola vet jag kan kosta skjortan och kräva en hel del ideellt arbete. Man behöver kanske skaffa egna och billigare lokaler?

    • hillary2

      Tillägg till Peter Karlberg.

      Jag tror att om vi hade förstått att satsa på skolans humankapital hade vi inte haft den uppsjö av friskolor som vi nu har. Jag är alltså ingen friskolevän, men roas av diskussionen.

  • Anders Eriksson

    Som tillägg till Eriks förslag till ökad kommunal insyn, är ju även kravet på att all skattefinansierad verksamhet skall omfattas av offentlighetsprincipen rimligt i sammanhanget. Det kan inte vara rimligt att – som jag läste häromdagen – antalet uppsagda lärare vid en friskola anses vara affärshemligheter.

  • fredrik

    Hilary2: Jag använder begreppet fundamentalist i ordets bokstavliga betydelse, dvs någon som har en bokstavlig tro på en religions eller ideologis urkund, och Fundamentalism innebär bokstavlig tro på en religions eller ideologis urkund, och doktrinärt efterföljer av en uppsättning grundläggande principer.

    Demokratisk representation i friskolestyrelser räcker med en politiker per styrelse, och de ska givetvis fördelas proportionellt mellan alla partier. I första hand skulle det äl vara ett följduppdrag för de som sitter i utbildningsnämnden.

    Det bästa vore givetvis om man kunde utveckla verksamhet i kommunal regi istället. Istil med det jag skriver i sista stycket.

    Anders Eriksson: Givetvis ska offentlighetsprincipen gälla. Likosm meddelandeskydd.

    • Anders E Nilsson

      Som kommunal revisor så sitter jag förutom i ett antal nämnder i två kommunala bolags styrelser och det fungerar utmärkt, huruvida det skulle fungera i ett fristående bolag vet jag inte. Jag tror att det avgörande är ur väl beställaren(kommunen) utformar entreprenaden. Självfallet finns det möjligheter där på samma sätt som ett skolbygge på entreprenad inte lämnas över vind för våg.

      Möjligheterna är många bara man kan komma förbi inköpsordningarnans klavbindning av verksamheteerna. Det är de verkliga sållen i den klommunala ekonomin, som vi revisorer inte kan göra något åt. Se bara på hur Stockholms Landsting betalade 1,6 miljarder för ett datoriserat journalföroingsystem inom vården som inte ens kom i bruk. En spik i fundamentalisernas maskburk, och just därför blir det aldrig diskuterat.

  • Staffan Svärd

    Jag instämmer i vad du skriver om den underligt uppblossande debatt som varit i veckan. Och kommentarerna är i ett annat tonläge än de jag läst i denna veckas debatt.
    Själv har jag funnit det svårt att formulera mig utan nöjer mig med att göra kommentarer som denna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: